måndag 12 december 2011

the big news

det är alldeles för varmt, så pass så att det skållar på fötterna och varje kroppsdel som vattnet rör vid tills man vant sig. bubblorna kyler lite men inte fullt så mycket som man vill att dom ska.
till slut ligger vi båda i badet, svettas och bara njuter av varandras sällskap och kärlek i det nedsläckta badkaret där bara ljuset av levande ljus existerar.
efter ett tag så säger phia "jag har nånting att berätta för dig" och mitt svar är "ska jag bli pappa?"
glad som en jag vet inte vad blir jag helt till mig och överlycklig och bara ler och får inte ur mig ett ord.

låter det romantiskt och helt perfekt?
som om inget kan gå fel?

tro mig, nog kan jag ordna något sådant.

istället för att jubla och hoppa naken ut ur lägenheten och vråla ut min lycka jag känner så kommer den där jävla tänka efter och planera-daniel fram och tänker bara på en sak.
"hur ska vi ha råd? jag är bara fotoassistent än så länge och phia pluggar fortfarande."
självklart är det det första som kommer ur min mun och det är det som förstör hela det perfekta som varit under dagen.
det slutar i tårar för både mig och phia och ett långt prat.

ett långt, långt, helt underbart och fantastiskt prat som för oss både närmre varandra och även närmre den lilla bullen som ligger i phias mage och gräddas.

kunde jag ha reagerat annorlunda? absolut.
kunde jag ha haft några andra första ord? självklart!
men borde jag ha gjort det? jag tror inte det.

tack vare min reaktion och min och phias underbara symbios och förmåga att kunna prata så öppet och helhjärtat utan att vara rädd så kom vi nog förbi den första gravidchocken snabbt och tillsammans så att den inte kommer senare när man kanske är på jobbet och inte med varandra.

hur som haver...

phia och jag ska få barn till sommaren och jag kan inte vara något annat än alldeles alldeles underbart överlycklig eller mer kär.
att se henne ligga och dra sig på morgonen och bara skina och stråla trots att hon mår illa ibland eller när hon får humörsvängningar och jag får ta smällen så kan jag inte göra annat än att bara le.

det här är det största och mest fantastiska som finns och känslan är otrolig.

jag älskar dig phia.
och jag älskar dig bullen (trots det du gör med din mamma).

// daniel (den lite väl oroliga, klängiga och pinsamma pappan)

4 kommentarer:

  1. Daniel, jag tror på att du kommer bli en helt underbar pappa!

    / Charl

    SvaraRadera
  2. Åh, så fint skrivet Daniel.
    Kram på bullen.

    SvaraRadera
  3. *pinsamma pappan*

    Inte för att jag har träffat dig men du verkar ju inte pinsam någonstans! Herreminjöss så skoj och pirrigt att bli pappa!!!!

    SvaraRadera